Den två år gamla Xiao Feng togs till sjukhuset efter att hans mage hade svullnat upp så mycket att pojken fick andningssvårigheter, skriver Daily Mail.

Läkarna röntgade hans kropp och upptäckte då att han bar på ett outvecklat foster i sin egen mage.

Parasittvillingen inuti magen var en pojke som mätte 20 centimeter i bredd och hade utvecklat en ryggrad, armar och ben samt fingrar och tår.

Tagit upp en stor del av magen

Fostret hade nästan tagit upp två tredjedelar av den drabbade pojkens mage.

Enäggstvillingar uppstår när ett ägg delas efter befrukningen. Siamesiska tvillingar uppstår när ägget inte delas helt, skriver Daily Mail.

Titta på nyhetsinslaget här:

Källa

Mongoliska dödsmasken

Den mongoliska dödsmasken är en ormliknande varelse som sägs finnas i Gobiöknen. Generellt anses den tillhöra kryptozoologi, eftersom man ifrågasätter rapporter och vad människor vittnat.

Masken beskrivs som en fet, ljusröd orm, som ska vara två till fyra meter lång. Det lokala namnet är allghoi (eller orghoi),khorkhoi (xopxoй) som betyder "blodfylld tarmmask" på grund av att den ska se ut som en ko-tarm. Det finns ett antal rapporter av de lokala mongolerna, att masken skulle ha egenskaper som att spy upp ett gult gift som är dödligt, och att den kan döda på avstånd genom att använda sig av en elektrisk stöt. Men det finns inga vittnen som är trovärdiga. Vissa tror att varelsen egentligen är en reptil på grund av det torra klimatet.

Gul färg sägs attrahera masken.

Den ledande vetenskapsmannen om varelsen är den tjeckiske författaren Ivan Mackerle. Loren Coleman var den första som nämnde masken i boken Cryptozoology A to Z. En expedition skickades ut under 2005 för att undersöka nya rapporter. De fann inga bevis på dess existens, men de tror att det är möjligt för en sådan varelse att finnas djupt in i Gobiöknen vid de avstängda områdena vid den Kines-Mongolska gränsen.

Den senaste expeditionen skickades ut i 2006-2007 av reality TV-serien "Destination Truth" ("Destination: Sanning"), som produceras av bröderna Mandt.

Almas

Almas är en mystisk människoliknande varelse som påstås ha observerats i bland annat Mongoliet, Altajbergen och Pamir. Även i Kaukasus finns rapporter om att Almas har observerats. Varelsen ska enligt vissa observationer ha stora likheter med den berömda Yetin (Den förfärlige snömannen) som påstås leva i Himalaya. Men enligt majoriteten av de rapporterade onservationenerna (som går hundratals år tillbaka) ska Almas vara mycket mer lik moderna människor än Yetin. En teori går ut på att Almas kan vara en rest av Neanderthalmänniskorna.

Några konkreta bevis på att Almas verkligen existerar saknas helt och de flesta forskare avvisar observationerna som rena påhitt eller folksägner.

Yeti

Yeti, även kallad Snömannen, är en apliknande varelse som sägs leva högt upp i Himalayabergen och den tibetanska högplatån. Yetin är troligen tillsammans med sjöodjuret "Nessie" och sin "släkting" Bigfoot den mest berömda varelsen inom kryptozoologin, d.v.s forskningen kring djur sompåstås finnas men där det saknas vetenskapliga bevis för att djuren faktiskt existerar. Namnet Yeti anses komma från de tibetanska orden yeh-teh som betyder "klippbjörn".

Argument för och emot Yetins existens

Berättelser om Yetin finns hos tibetaner och sherpas sedan hundratals år tillbaka. Berättelser om liknande varelser, "vilda människor" etc finns också på många andra håll runt om i världen. I västvärlden hörde man talas om varelsen första gången under 1800-talet när britterna successivt började utforska Himalaya. År 1889 kom de första rapporterna i tidningar om fotspår efter en okänd tvåbent människoliknande varelse som levde högt uppe i Himalaya. De lokala guiderna ska ha berättat om den i västerlandet okända varelsen och givit relativt detaljerade beskrivningar om hur Yetin såg ut.

Under 20 och 30-talen började rapporterna om Yetin bli vanligare i västlig media, i takt med att allt fler försök gjordes att bestiga de allra högsta bergen. Intresset för den okända varelsen steg kraftigt under 50-talet och decennierna som följde. Bland de många bergsbestigare från västerlandet som under 1940 och 50-talen påstods ha sett åtminstone spår av Yetin återfinns Edmund Hillary som tillsammans med sherpan Tenzing Norgay var de första som besteg Mount Everest. Hillary hävdade att han sett fotspår efter varelsen på ca 6000 meters höjd. Så småningom blev han emellertid allt mer skeptisk till snömannens existens. Sławomir Rawicz som 1942 rymde från ett sibiriskt straffläger (Gulag) hävdade att han under sin 6000 km långa flykt till Indien sett Yetis flera gånger under vandringen över Himalaya. Han beskrev varelsen som ett apliknande djur som gick på två ben och saknade kläder. Rawiczs beskrivning av flykten, och därmed även yeti-episoden, har senare avvisats som fantasi.

Trots mängder med rapporter om fotspår och även ögonvittnesskildringar från såväl lokalbefolkning som västerländska bergsbestigare och äventyrare finns emellertid få konkreta fysiska tecken på att "Den förfärlige snömannen" faktiskt existerar. Å andra sidan finns inget som bevisar motsatsen heller. Skeptikerna hävdar att fotspåren i snön till exempel kan förklaras av att de avsatts av människor men sedan blivit förstorade av snösmältning och andra naturliga fenomen. Man menar att många av iakttagelserna är synvillor eller rena påhitt. Och allra viktigast enligt skeptikerna - man har aldrig hittat något skelett eller ens enstaka ben som skulle kunna härröra från en Yeti.

Man har dock inte legat på latsidan när det gäller att hitta fysiska bevis för Yetins existens. Bland de fysiska "bevis" som har presenterats kan nämnas en skalp som Edmund Hillary fann 1960 och ett skelett av en påstådd Yeti-hand som smugglades till London av skådespelaren Jimmy Stewart 1957. Vid undersökningar av skalpen kom forskare fram till att den var tillverkad av huden från en getlik antilop som lever i Himalaya och man tror att handen som påstås komma från en Yeti i själva verket är en människohand.

Ett av de bästa bevisen som hittills kommit fram anses vara flera foton som togs av bergsbestigaren Eric Shapton år 1951. Spåren på närmare 6000 meters höjd visade klart och tydligt fotspår efter en tvåbent varelse och man har inte kunnat visa att fotona är falska. Vidare har man hittat en del hårtufsar som tycks komma från ett för vetenskapen okänt djur. Långt ifrån alla forskare är dock övertygade. Flera stora expeditioner har under årens lopp försökt hitta bevis på varelsens existens, utan framgång. Av rapporter från senare år om Yetin påstår den berömde bergsbestigarenReinhold Messner att han 1997 såg flera Yetis och han har även skrivit en bok om varelsen. Även flera andra bergsbestigare sägs ha sett Yetin under 90-talet och början av 2000-talet.

Teorier om vad för sorts djur Yetin/Snömannen egentligen är

Trots brist på bevis saknas det inte teorier för vad för slags djur Yetin kan tänkas vara. Många beskrivningar handlar om en stor människoliknande varelse, mycket större än normalbyggda människor. Men det finns också andra beskrivningar där Yetin beskrivs som en sorts människoapa betydligt mindre än Homo sapiens. I en del fall beskrivs Yetin som vilda människor, helt utanför civilisationen.

• Vad gäller förstnämnda alternativet tror en del att Yetin skulle kunna vara en ättling till den jättelika utdöda primaten Gigantopithecus, alternativt en sista spillra av den arten som levde i Sydostasien under flera miljoner år och som dog ut för ca 100 000 år sedan.

• Vad gäller andra alternativet tror en del att det skulle kunna handla om en en liten underart inom Orangutangsläktet. Man har hittat indirekta bevis (fotspår, hårstrån mm) från "miniorangutanger" på bl.a. Sumatra

• Enligt den tredje teorin är Yetin vilda människor, eventuellt en sista rest av Neanderthalmänniskorna eller nyligen upptäckta Homo floresiensis.

• Slutligen menar några (däribland Reinhold Messner) att Yetin inte alls har något släktskap med människor eller primater. Istället är det en sorts brunbjörn som anpassat sig till ett liv uppe i bergen samt lärt sig att gå på två ben. Några forskare menar att ordet Yeti ska översättas till björn.

• I en artikel publicerad 1 april 2004 i den ansedda vetenskapliga tidskriften Molecular Phylogenetics and Evolution presenteras DNA-tester av päls som påstås komma från en yeti. Dessa DNA-tester visar att den förmodade yetin är nära släkt med hovdjuren, men inte med någon primat.

Släktingar

Yetin eller Den förfärlige snömannen har flera olika "släktingar" runt om i världen. Den mest kända är Nordamerikas Bigfoot, även kallad Sasquatch. Vidare finns det till exempel Almas som påstås leva i Mongoliet och Altajbergen, Nguoi Rung i Vietnam, Ebu Gogo från ön Flores i Indonesien och nu senast Skunk ape i Florida. Om någon av dessa varelser faktiskt existerar anser de flesta forskare att Yetin är den mest sannolika kandidaten. Himalaya och den Tibetanska högplatån är mycket glest befolkad och till stora delar mycket svårtillgänglig, därför menar man att det inte är omöjligt att en okänd art skulle kunna undgå upptäckt.

Upptäckten (2004) av den tidigare okända människoarten Homo floresiensis som (sett i ett geologiskt perspektiv) dog ut nyligen (högst 18000 år sedan) har gjort att en del tidigare skeptiska forskare åtminstone delvis har ändrat uppfattning. En av dessa är Henry Gee, redaktör för den vetenskapliga tidskriften Nature. Han menar att om Homo floresiensis kan ha överlevt så pass nära inpå "nutid" utan att man tidigare hittat lämningar så kan det mycket väl finnas en kärna av sanning i berättelserna om "Den förfärlige snömannen". Några forskare anser nu emellertid att Homo floresiensis inte är en egen art utan att lämningarna kommer från en deformerad individ tillhörande den nuvarande människoarten Homo sapiens.

Skunk ape

Skunk Ape eller Florida Skunk Ape eller Stink Ape, (svenska: skunkapa, skunkapa från Florida eller stinkapa, den svenska översättningen används inte allmänt) är en påstådd människoapa (hominid kryptid) som sägs bebo sydöstra USA. Rapporter om arten är vanligast från Evergladesi Florida men den har rapporterats synlig även på andra platser. Arten är uppkallad efter sitt apliknande utseende och sin otrevliga stinkande odör. Enligt United States National Park Service så existerar skunk ape endast som lokal myt. Det finns således inga vetenskapliga bevis för artens existens. Rapporter om artens förekomst var vanligast under 1960 och 1970-talen. Välkända fall av observationer av skunk ape är ”Knobby” och ”Fouke-monstret”.

Beskrivning och utbredning av arten

Skunk ape sägs vara ett stort hårigt tvåbent däggdjur. Stora vuxna hanar sägs kunna väga upp emot 200 kg och nå en längd av ca 180-215 cm med en rödaktig eller brun päls som täcker hela kroppen likt en gorilla eller orangutang. En del tror att skunk ape är en variant av samma art som den berömda Bigfoot. Lukten som skunk ape avger sägs vara en blandning av ruttna ägg och svavelväte (vätesulfid).

Skunk ape förekommer främst i Everglades i Florida. De påstås även ha blivit sedda i östra Tennessee, främst nära Corryington. Flera rapporter om förekomst i det området rapporterades kring år 2003, och många katter i området lär ha försvunnit vid den tiden och tros ha blivit dödade och uppätna av skunk ape. Man har även sett djuren i Oklahoma, North Carolina, och Arkansas.

En handfull observationer har även inträffat i västra USA som t.e.x. Simi Valley i Kalifornien.

Myakkafotografierna

År 2000 så togs två fotografier som sägs föreställa en skunk ape. De skickades till Sarasota Sheriff’s Deparment i Florida tillsammans med ett anonymt brev från en kvinna som hävdade att hon fotograferat varelsen i utkanten av sin trädgård. Fotografen hävdade att under tre kvällar så hade apan tagit sig in på tomten och tagit frukter från en planta på hennes veranda. Hon var övertygad om att det var en förrymd orangutang. Polisen kallades till platsen vid ett flertal tillfällen, men när de kom fram så var apan försvunnen.

Bilderna har för Bigfootentusiaster blivit kända som ”skunk apefotografierna från Myakka”. Loren Coleman är den främste som forskat på Myakkafotografierna, har spårat de två fotografierna till ett fotolabb i Sarasota County i Florida.

Övrig litteratur

• Newton, Michael (2005). "Skunk Ape". Encyclopedia of Cryptozoology: A Global Guide. McFarland & Company, Inc.. ISBN 0-7864-2036-7.
• Bigfoot!: The True Story of Apes in America (NY: Paraview Pocket-Simon and Schuster, 2003, ISBN 0-7434-6975-5), which contains primary historical material on Apes, Skunk Apes, and the Myakka photographs.
• The song "Skookum Skunk Ape" by Willard's Canteen, on the album Judy Garland of Freshly Severed Heads (Bum's Ass Records, 2006).
• The show " Rammy VS the Skunk Ape" features a skunk ape facing Rammy the Raptor.
• The Field Guide to Bigfoot, Yeti, and Other Mystery Primates Worldwide, Loren Coleman and Patrick Huyghe, Illust. Harry Trumbore, ISBN 0-380-80263-5

Fouke-monstret

Fouke-monstret är en legendarisk varelse som sägs finnas nära staden Fouke i Arkansas, USA. Monstret sågs till under det tidiga 1970-talet, då den attackerade en familj. Man såg monstret först vid Jonesville/Boggy Creek-området, där det visade sig att den hade dödat ett boskap. Rapporter om monstret kom in flera hundra kilometer nord och öst från Fouke.

Monstret fick sitt namn av journalisten Jim Powell, som rapporterade om det i de lokala tidningarna Texarkana Gazette och Texarkana Daily News. Monstret har varit inspiration till ett flertal filmer och böcker. Man spekulerar i att det i själva verket handlar om en björn, ett bergslejon, möjligtvis en bigfoot eller en annan sorts humanoid livsform.

Utseende

Man beskriver monstret som en stor humanoid varelse täckt i långt, mörkt hår. Den ska vara runt 2,5 meter lång och väga runt 150 kilo. Vittnen påstår att dess kropp är upp emot en meter bred. I senare rapporter sades det att monstret var mycket större än vad man tidigare trott; upp till 3,3 meter långt och 200 kilo tungt.

Andra rapporter beskriver att varelsen ska vara lik en apa med hängande armar och böjd kropp. Monstret skulle även lukta starkt och ha ljusa röda ögon.

Ett antal fotavtryck och klomärken har hittats som sägs vara spår av monstret. Ett av fotspåren sägs vara 20 centimeter långt och i en annan rapport nämner man att varelsen bara har tre tår.

Kronologi

Innan 1971

De flesta fallen kommer från tidigt 1970-tal. Men boende i Foukes hävdar att en apliknande varelse har varit i området sedan 1964, fastän informationen då aldrig nådde ut till media. Människor i Fouke säger att man sett varelsen 1946. De flesta tidiga rapporterna kom från Jonesville. Under denna period kallade man varelsen för "Jonesville-monstret".

Efter 1971

Trots att det fanns tidigare rapporter om monstret så blev det inte känt förrän 1971,då det skulle ha attackerat Bobby Ford och hans fru Elizabeth sent på natten den första maj.

Monstret ska ha attackerat Elizabeth Ford då hon sov på en soffa, genom att krossa ett fönster nära henne. Hon trodde först att det var en björn, och varelsen jagades snabbt iväg av hennes man och dennes bror, som var på väg hem från en jakt. Varelsen kom tillbaka strax efter midnatt (den 2 maj), då den ska ha tagit tag i Bobby Fords axlar och kastat honom på marken. Bobby lyckades komma undan och behandlades sedan på S:t Michael Hospital i Texarkana för rivsår på ryggen.

Under attacken ska familjen Ford ha skjutit monstret ett flertal gånger, men inga blodspår hittades. Man samlade ihop en grupp som sökte efter monstret, men det hittades inte. Dock hittade man fotavtryck med tre tår, rivsår på Fords egendom samt skador på fönster.

Enligt familjen Ford hade de hört något röra sig utanför huset under natten, flera nätter i rad innan attackerna. Familjen Ford hade bara bott i huset under några veckor och hade aldrig stött på en sådan varelse förut.

Monstret sågs igen den 23 maj, då tre människor, Woods och hans fru Wilma, och fru Sedgass, såg en apliknande varelse springa över en motorväg (Highway 71).

De bästa fotavtrycken hittades i ett sojafält tillhörande Willie Smith, ägare av en bensinstation. Precis som Ford-avtrycken visade sig dessa avtryck bara ha tre tår.

Man började intressera sig för varelsen under tidigt 1970-tal då det fanns ett ökat intresse för jägare och turister. Strax efter att nyheten blev känd satte man ett pris på monstret på 1090 dollar (c:a 10,000 kronor) för den som kunde döda eller fånga det. Jägare antog utmaningen, men kunde inte spåra det eftersom hundarna inte kunde känna av monstrets lukt.

Efter en tid började folk att tröttna på incidenten, och intresset avtog fram till 1973, men kom åter då Charles B. Pierce skapade sin dokumentär-liknande skräckfilm som baserades på monster-legenden. Då årsskiftet 1974 närmade sig hade allt intresse för monstret avtagit, och inga nya möten med monstret inträffade. Det började igen i mars 1978 då nya avtryck hittades av två bröder i Russellville.

Under denna tid anklagar man monstret för att ha attackerat boskap och ett antal hundar.

Efter de första observationerna har monstret setts av och till. Under 1991 hade man tydligen sett monstret hoppa från en bro.

Bluff?

En månad efter att familjen Ford sett monstret, uttalade arkeologen Doktor Frank Schambagh att:

Det finns en chans på 99 

procent att fotavtrycken är en bluff.

Enligt Schambagh kunde avtrycken inte ha varit från varken människa eller apa, som vittnena sa, eftersom de hade tre tår, då alla däggdjur och humanoider (nu som då) har fem tår. Han noterar också att regionen aldrig haft någon form av förhistoriska människor.

Foukemonstret i filmens värld

Legenden om Boggy Creek Man använde rapporterna om monstret till att göra en film vid namn The Legend of Boggy Creek (Legenden om Boggy Creek), som visades överallt i landet. Filmen skrevs av Earl E. Smith och regisserades av Charles B. Pierce.

Mycket av filmen filmades i Fouke och Texarkana, men det finns vissa delar som man filmade i Shreveport i Louisiana. Många av skådespelarna var verkliga människor som bodde i Fouke och Texarkana. Filmen är 87 minuter lång, och ska ha kostat 165,000 dollar att skapa (c:a 1,650 000 kronor). Den drog in 22 miljoner dollar.

Åter till Boggy Creek Den andra filmen om monstret är helt fiktiv. Den hette Return to Boggy Creek (Åter till Boggy Creek) och släpptes 1977. Den var skriven av Tom Moore och regisserades av John David Woody. Precis som i första filmen så filmade man i Fouke, men det mesta materialet kommer från andra platser, så som Texas och Louisiana.

Det Barbariska Monstret från Boggy Creek, Del 2 År 1985 kom ännu en film om monstret i Fouke. Den hette The Barbaric Beast of Boggy Creek, Part II (Det Barbariska Monstret från Boggy Creek) och skrevs som en uppföljare till den första filmen, Legenden om Boggy Creek. Återigen skrev och regisserade Charles B. Pierce filmen. Allt material filmades i Fouke, plus lite extra från ett universitet i Arkansas.

Kuriosa

• Under 1971 fick tre personer böta 59 dollar (c:a 600 kronor) vardera efter att de skrivit en falsk "monster-rapport".
• Då jägarna började intressera sig för att jaga monstret fick sheriffen i Miller Country utfärda ett vapenförbud för att skydda lokalbefolkningen.

Bigfoot

Bigfoot, Storfot, även kallad Sasquatch, är en kryptozoologisk varelse som sedan 1800-talet rapporteras ha setts i stora skogar i USA ochKanada. Eventuellt kan den vara en släkting till snömannen, yeti.

Det sägs att Bigfoot har en kraftig pälsbeklädd kropp, lutande hållning, vikt på ca 200 kg, längd på 2-3 meter och armar som når honom ner till knäna. Det sägs också att Bigfoot ger ifrån sig en stinkande och säregen lukt. Vittnen säger att Bigfoot är en okänd primat-art.

Observationer och spår

Sedan 1800-talet har det i USA och Kanada rapporterats in över 1600 fynd av Bigfoot (antingen som spår eller observationer). Trots att många påstår sig ha sett Bigfoot så har ingen lyckats med konststycket att fånga in honom. Vissa påstår sig ha skjutit mot Bigfoot på nära håll och enligt dem har han inga problem att tåla gevärskulorna.

En del säger säger sig ha blivit bortförda av Bigfoot, en av dem är Albert Ostman. Han påstår att han 1924 blev utdragen ur sin sovsäck av en Bigfoot och förd till dennes gömställe. Där hölls han som fånge i flera dagar, för att sedan undkomma efter att ha givit Bigfoot en del av sin snus. Snuset gjorde att varelsen mådde dåligt och han själv fick chansen att fly.

De första fotavtrycken som sägs ha tillhört en Bigfoot rapporterades av upptäcktsresanden David Thompson år 1811. Sedan dess har man hittat många avtryckt som kan ha tillhört en Bigfoot. De största som påträffats var upp till 20 centimeter breda och 60 centimeter långa. På grund av att avtrycken ofta uppvisar avtryck efter svettkörtlar, valkar och slitmönster så tror många forskare att avtrycken kommer från någon varelse som liknar en stor människoapa.

Den 20 oktober 1967 påstod sig jägaren Roger Patterson och hans kollega Robert Gimlin i Bluff Creek, Kalifornien att de hade fångat Bigfoot på film. Filmen har konstaterats vara äkta, men om det är varelsen Bigfoot eller en man i kostym vet man dock inte. Dock påstår majoriteten att den är falsk. Filmen undersöktes av universitet i New York, London och Moskva och de kom fram till att varelsen på filmen var ca 2 meter lång och tog 1 meter långa steg, längre än en människa brukar ta. "Bigfoot" på filmen gick med böjda ben och armarna fritt hängandes längs med sidorna.Skeptikerna påstår att filmen visar en stor man klädd i gorilladräkt.

I början av augusti 2008 meddelade de två jägarna Rick Dyer och Matthew Whitton i Georgia, USA att de har hittat en död bigfoot och påstod sig ha fått stöd av en forskare. Den 15 augusti skulle jägarna lägga fram bilder och DNA-bevis, men de DNA-prov som togs visade inga spår av en ny art, utan av människa och nordamerikansk opossum. Den första bilden på det döda djuret som låg i en frysbox fylld med vatten och som såldes till media visade sig senare vara en bild på en kostym från "the Horror Dome", en amerikansk shoppingsajt. Sedan dess har jägarna inte velat visat upp någon kropp för utomstående och den påstådda forskaren som stödde deras påstående visade sig i själva verket vara bror till en av jägarna. I slutet av augusti kom det dock fram att den påstådda frysta bigfoot egentligen bara var en maskeraddräkt. Forskare hade sett på när bigfoots kropp sakta började tina. Snart upptäckte man att huvudet var ihåligt och fötterna av gummi. De påstådda jägarna har vägrat kommentera saken.

Varelsens existens

Eftersom inget bevis ännu finns för varelsens existens räknas Bigfoot tillhöra kryptozoologin. Fyndet av fossil av småväxta människor i Flores i Indonesien gör dock att anhängare av Bigfoots existens har fått nytt hopp att också Bigfoots existens en dag skall kunna bevisas. Vissa beskrivningar av Bigfoot påminner om den utdöda människoapan Gigantopithecus som levde i Kina för mer än 300 000 år sedan.

Slender

Slender är ett gratis och nedladdningsbart skräck- och uthållighetsspel som släpptes till PC och Mac i juni 2012.

Figuren som förföljer spelaren liknar en lång, mager man klädd i en mörk kostym med ett formlöst, vitt ansikte. Denne är långt borta i början, men fortsätter att komma närmare för varje meddelande som spelaren samlar. Han kommer också att teleportera sig spöklikt för att hinna upp spelaren och kan även helt försvinna ur sikte ibland. När han är i närheten kommer bilden att skimra en aning. Om spelaren ser honom för länge i ansiktet på nära håll tonas skärmen, man ser tentakelliknande armar som sprider ut sig från förföljaren, sist av allt visas förföljarens ansikte på nära håll och spelet slutar. Figuren är även kallad Slender Man.

Olika youtubare spelar Slender: