Jag har inte skrivit om Melodifestivalen så jag tänkte göra det.

Jag är ett stort fan och följer mello varje år sen 2008 tror jag.

2008 då hejjade jag på Nordman och BWO.

BWO kom på 3 plats och Nordman på 6 plats. Carlotte vann.

Mello 2009 hejjade jag på E.M.D och Måns Zelmerlöw.

E.M.D kom på 3 plats och Måns på 4 plats. Och vann gjorde Malena.

I mello 2010 hejjade jag på Darin, Ola och Salem. 

Salem kom 2, Darin 4 och Ola 7.Vann gjorde Anna.

I mello 2011 hejjade jag på Danny. Och han kom på 2 plats. Och vann gjorde Erik.

Och mello 2012 hejjade jag på Danny igen och Ulrik. 

Danny kom 2 igen och Ulrik 3.Och vann gjorde Loreen.

Och mello 2013. Jag hejjade på Eddie Razaz först men han åkte ut :(

Vill ni veta mera om Eddie kan ni läsa honom i ett tidigare inlägg HÄR.

Men nu är finalen bestämd och jag hejjar på Anton, Robin och Ulrik.

Cacomixtler (Bassariscus) är ett släkte av särskild ursprungliga halvbjörnar (Procyonidae). Fossil av dessa djur finns redan från miocen. De liknar mer viverrider än andra halvbjörnar. Släktet består av två arter.

• Kattfrett (Bassariscus astutus)
• Centralamerikansk cacomixtler (Bassariscus sumichrasti)

Kattfrett

Kattfrett (Bassariscus astutus) är en art i familjen halvbjörnar som förekommer i torra regioner av Nordamerika Trots namnet är den inte närmare släkt med katter och inte heller med tamillern, som ibland betecknas som frett.

Kännetecken 

Djurets päls är brunaktig och den yviga svansen bär 14 till 16 svarta och vita ringar.De stora ögonen har en violett färg och är omringad av ljusare päls. Med en kroppslängd mellan 30 och 42 centimeter, en svanslängd mellan 31 och 44 centimeter och en vikt av 0,8 till 1,4 kilogram är kattfretten mindre än en tamkatt.

Utbredning och habitat 

Arten lever i USA i delstaterna Kalifornien, Colorado, Oklahoma, Oregon, Arizona, New Mexico, Nevada, Texas och Utah samt i norra och centralaMexiko. Utbredningsområdet av kattfrett och centralamerikansk cacomixtler (Bassariscus sumichrasti) överlappas i de mexikanska delstaterna Guerrero, Oaxaca och Veracruz. Habitatet utgörs av torra skogar, klippiga regioner eller öken med några buskar eller träd. Bon finns i trädens håligheter, bergssprickor, jordgrottor som grävdes av andra djur eller i täta växtansamlingar.

Kattfretten förekommer upp till 2 900 meter över havet men är vanligast upp till 1 400 meter över havet.

Levnadssätt 

Kattfretten är aktiv på natten och individerna lever utanför parningstiden ensamma. Den är allätare och livnär sig av frukter, bär, insekter, ödlor, mindregnagare och fåglar.Djuret har olika läten som påminner om tvättbjörnens läten.

Ugglor, rävar, prärievargar, tvättbjörnar och rödlon är kattfrettens naturliga fiender.

Fortplantning 

Parningstiden äger rum under våren mellan februari och maj. Efter cirka 50 dagars dräktighet föder honan 1 till 5 blinda ungar. Hannen ger honan föda så länge hon är dräktig. Ungarna öppnar sina ögon efter cirka en månad (21 till 34 dagar) och efter ungefär fyra månader (60 till 100 dagar) är de tillräcklig självständiga för att jaga. De blir könsmogna efter tio månader. Kattfrettens livslängd i naturen går upp till sju år.

Kattfrett och människor 

Enligt flera berättelser kan kattfretten lätt tämjas och den är bra på att jaga möss. Flera nybyggare och gruvarbetare hade en kattfrett för att säkerställa en bostad utan skadedjur. På engelska fick djuret namnet "miner's cat" trots att den inte var någon katt. Vanligen förvarades kattfretten i en låda nära ett varmt ställe. Boxen hade ett hål och kattfretten kom ut på natten för att fånga möss.

Kattfretten är "landskapsdjuret" (state mammal) för delstaten Arizona.

Populationen är jämförelsevis stora och djuret listas av IUCN som livskraftig (Least Concern).

Och bilder:

Centralamerikansk cacomixtler

Centralamerikansk cacomixtler (Bassariscus sumichrasti) är ett rovdjur i familjen halvbjörnar som förekommer i Centralamerika Det svenska namnet cacomixtler är ett lånord från det indianiska språket Nahuatl där det ungefär betyder "halv puma" eller "halv katt".

Utseende och anatomi 

Arten når en kroppslängd mellan 38 och 47 cm och därtill kommer en 39 till 53 cm lång svans. Vikten ligger vid 900 gram. Svansen är yvig och bär ljusgråa och svarta ringar. Övriga päls har en ljusgrå till brun färg. Klorna kan inte dras in. Djuret har 40 tänder med väll utvecklades hörntänder.

Utbredning och habitat 

Denna halvbjörn förekommer från södra Mexiko till centrala Panama. Det saknas dokumentationer om centralamerikansk cacomixtler i Nicaragua men antagligen lever den även där. Utbredningsområdet av centralamerikansk cacomixtler och kattfrett överlappas i de mexikanska delstaterna Guerrero,Oaxaca och Veracruz. Arten lever i olika slags skogar som regnskogar i slättlandet eller på bergstrakter samt i torra skogar. Dessutom hittas den i buskmarker.

Ekologi 

Centralamerikansk cacomixtler är aktiv på natten och vistas främst i skogens mellersta eller höga zoner, på marken syns den nästan aldrig. Utanför parningstiden lever individerna ensam, i sällsynta fall iakttogs upp till nio individer på samma träd. Reviren är i genomsnitt 136 hektar stora och överlappar normalt inte. Territoriets gränser förklaras vanligen med högljudda läten.

Arten är en allätare och har troligen frukter som främsta föda. Dessutom äter den små ryggradsdjur som grodor, ödlor, fåglar och gnagare samtinsekter och ägg.

Parningen sker vanligen mellan februari och juni men kan förekomma under andra årstider. Dräktigheten varar i genomsnitt 64 dagar och sedan föder honan vanligen ett enda ungdjur. Födelsen sker i bon som byggs på trädet eller i trädets håligheter. Ungen är vid födelsen blind och väger bara omkring 25 gram. Den börjar efter 6 till 7 veckor med fast föda men dias vanligen tre månader. Honan är huvudansvarig för ungen uppfostring men hannen tolereras i vissa fall. Könsmognaden infaller allmänt efter tio månader. Individer i fångenskap blev upp till 23 år gamla och för vilda individer finns inga data angående livslängden.

Hot 

Centralamerikansk cacomixtler har olika naturliga fiender som rovfåglar, tayra, ocelot och stora ormar.

Den jagas i vissa regioner av utbredningsområdet av ursprungsbefolkningen för pälsens och köttets skull. Det största hotet är däremothabitatförstörelsen genom skogsavverkningar då arten är starkt beroende av skogar. I de flesta regionerna har arten en spridd population. IUCN listar centralamerikansk cacomixtler på grund av det jämförelsevis stora utbredningsområde och då den lever i några nationalparker som livskraftig (Least Concern).

Och bilder:

Källa: Wikipedia

"Let nature be your teacher." - ''Låt naturen vara din lärare.''
- William Wordsworth

Jag kan också hoppa!

Världsrekordet för högsta hopp av en gris är 70 cm och det var grisen Kotetsu som hoppade så högt den 22 augusti 2004. Kotetsu bor i Japan och var 18 månader gammal när han gjorde rekordhoppet!

Pytteliten Bikolibri

Den minsta fågeln i världen är bikolibrin(Mellisuga helenae). Den är bara 57 mm och då är näbben och stjärten inräknad! Hanen väger bara 1,6 gram. Honorna är lite större och väger ca 2 gram.

Pusuke blev 26 år gammal!

Hunden Pusuke är en blandraskille från Japan som blev hela 26 år gammal. Han dog i slutet på förra året. Hans matte Yumiko Shinohara sa att han var en pigg och glad hund.

Källa

Dag, 67, skänker miljarder – till djur

Har genomgått psykisk undersökning

Sengångare är som du säkert redan vet ett riktigt långsamt djur. De äter nästan bara blad som inte har så mycket näring. På grund av detta undviker de att anstränga sig, för att de måste spara på den lilla energi de får i sig när den äter.
Det ser nästan ut som om de rör sig i slow motion ibland, eller hur?

Sengångaren tillhör släktet Bradypus som betyder ”långsam fot” – passande va?

Förutom att de rör sig så långsamt så hör och ser de väldigt dåligt. Däremot har den ett bra luktsinne som hjälper dem mycket. Till exempel luktar de på grenarna de ska klättra på och kan märka ifall de är ruttna eller friska. Ifall de är ruttna riskerar de ju att ramla ner!

En annan sak som sengångare är bra på är att simma. Därför klarar de sig bra även i områden där det är översvämningar.

Det enda som sengångare gör på marken är att byta träd och att kissa och bajsa. De klättrar bara ner från träden en gång i veckan för att göra sina behov. Då gräver de ett hål en bit bort från trädet som de sedan täcker med löv och jord innan de klättrar upp i träden igen. De gräver hålet en bit bort från trädet för att förvilla rovdjur.

Annars klättrar de bara omkring i olika träd hela dagarna. De parar sig och föder till och med sina barn i träden! Det kan gå flera dagar utan att sengångarna äter eller dricker.

(Foto: Zofia Nordqvist)

För att skydda sig mot fiender så har sengångaren massa häftiga kamouflage. I deras hår växer alger som gör att de kan se grönaktiga ut, då kan de gömma sig lättare i träden. De kan även slicka i sig lite alger för att få lite extra näring. I deras päls bor även fjärilar och parasiter som förbättrar deras kamouflage. Det kan bo över tusen insekter i deras päls! Att de har en så tjock päls hjälper dem även som skydd ifall de skulle ramla ner från ett träd.

För tio tusen år sedan så fanns det en jättesengångare som var stor som en elefant. Men den arten är utdöd nu.

Källa

Bilder på sengångare:

Mårdhunden är ett hunddjur, men är inte så nära släkt med mården som man kan tro på namnet. Mårdhunden kommer från östra Asien och men har spridit sig även till Europa och Sverige.

De ser ut som en korsning mellan hund och tvättbjörn (på engelska heter mårdhund racoon-dog som betyder tvättbjörnshund). Mårdhunden har en jättetjock päls som gör att den ser väldigt rund ut. Några beskriver den som en tjock räv med korta ben!

På 1800-talet så tog man mårdhundar och satte dem i burar i Ryssland för att föda upp dem för deras päls så att de kunde göra kläder av den. Tur för mårdhunden så kan deras fina vinterpäls bara utvecklas fritt i naturen, se de kunde inte fortsätta att ha dem inburade på farmer.

Mårdhunden är speciell på många sätt. Det är det enda hunddjuret som går i ide. Den sover inte egentligen, men den vilar hela vintern. Under resten av året så äter den upp sig för att klara vintern. De är vakna på nätterna och letar mat eftersom de är lite skygga. Det är därför väldigt svårt att få syn på en mårdhund.

Här kan du se när tv-programmet ”mitt i naturen” söker efter mårdhundsspår uppe i norrland:

När mårdhunden blir kär så behåller den samma partner resten av livet. Både mamman och pappan tar hand om barnen tillsammans.

I Japan är mårdhunden extra poppis. I gamla sagor så brukar mårdhunden vara ett smart och listigt djur som kan förklä sig som alla möjliga saker. Man trodde länge att mårdhundar kunde göra magiska tricks och att de kunde bli över tusen år gamla!

Även om man idag vet att mårdhunden inte är ett magiskt djur, så är djuret fortfarande väldigt populärt i filmer och böcker i Japan.

Om du någon gång ser en mårdhund, så kan de bli väldigt rädda och vill skrämma bort dig. Då kanske de låter såhär:

Källa

Fakta om bältdjuret:

Bältdjur kallas även för Armadillos som egentligen är deras engelska namn. De tillhör familjen pansrade trögdjur för att de har ett så hårt skal, som påminner om pansarstål! De är även släkt med myrslokar och sengångare.

De är kända för att kunna rulla ihop sig, det kanske du har sett någon gång? De rullar ihop sig till klot så att inga fiender kan komma åt dem, då är de som stenhårda pansarbollar!

Deras pansar, eller skal kan man också säga, består av plattor som är bildade av horn och ben. Vid fram och bakkroppen är plattorna sammanvuxna till sköldar som skyddar dem. Men på undersidan är de täckta av mjuk hud och päls. Både hårda och mjuka djur alltså!

Man skulle kunna tro att de inte är så smidiga, men trots sin pansarsköld så kan de simma. Då fyller de sin magsäck och tarmar med luft så att de inte sjunker. Snacka om att ha inbyggd flytväst! Hur cool som helst. Deras huvud är ganska spetsigt som ni kan se och de har även en liten sköld ovanpå huvudet, nästan som en cykelhjälm!

Bältdjuren kan vara allt mellan jättesmå 15 centimeter till att vara en meter långa och väga 60 kilo. Det finns många olika arter hos bältdjuren nämligen.

Bältdjuren finns bara i Amerika, de flesta arterna finns i Sydamerika och i Centralamerika finns bara två sorter. De trivs nämligen bäst i torra länder, så som i halvöknar och savanner.

De flesta bältdjuren lever helt ensamma och är aktiva på natten. De har en lång klibbig tunga som de fångar insekter som de kan äta. De har även ett superbra luktsinne som gör att de kan upptäcka smådjur som är 20 centimeter under marken, när de sen ska gräva efter bytet så kan de sluta andas i hela sex minuter! Tänk och hålla andan i sex minuter? Prova inte det hemma!

Jättebältan, som är det största bältdjuret har klor som är 15 centimeter långa. Det är världsrekord i hela djurriket! Med dem kan de gräva och öppna stenhårda insektsbon för att få mat.

Här kan du se en film på ett nyfiket bältdjur:

Källa

Och bilder: