För lite mer än hundra år sedan var okapin en kryptoid. Trots att man hade sett skinn av den på det naturhistoriska museet i London så trodde man att det var ett falsarium, någon slags kreation skapad av skinn från en zebra och andra däggdjur.

I sekelskiftet upptäckte Ugandas brittiske guvernör Sir Harry Johnston hur pygméer från Kongo blev kidnappade och bortförda för att visas fram i underhållningssyfte. Han räddade pygméerna och de i sin tur berättade historier om okapin för honom. Johnston blev nyfiken och trots att han inte lyckades med att få se en okapi personligen så lyckades han få med sig ett skinn i gott skick samt ett kranium. På så vis kunde man sedan fastställa att okapin var verklighet och dessutom en släkting till giraffen. 1901 fick den sitt vetenskapliga namn Okapia johnstoni. 
Okapin är mycket skygg och ger sig bara ut om nätterna för att söka föda. Den finns i vilt tillstånd enbart i regnskogen av nordöstra Kongo-Kinshasa och lever inte i flock utan rör sig för det mesta ensam.

En vuxen okapi är ungefär 150-170 cm i mankhöjd och kan väga upp till 250 kilo. Det saknas ännu forskning om många olika aspekter kring djuret. Exempelvis så vet man att en okapi i fångenskap kan bli upp till 33 år gammal, men hur gammal den blir i vilt tillstånd har man ingen aning om.

Källa 

Okapin är ett skogslevande partåigt hovdjur i familjen giraffdjur. Idag består giraffdjuren bara av två arter, giraffen och okapin. Okapin lever bara i Kongo och har varit känd av enbart de människor som lever i dess skogar fram till slutet av 1800-talet, först då beskrevs den för resten av världen.

Ett av de senast upptäckta däggdjuren

Upptäcktsresanden Henry Stanley färdades genom Ituriskogen i Kongo på 1890-talet och beskrev okapin för första gången i sin bok ”In Darkest Africa”. Ryktet spred sig om detta hästliknande djur och år 1901 begav sig Sir Harry H. Johnston, som även var författare inom den brittiska, koloniala administrationen, ut i regnskogarna i Kongo-Kinshasa. Han letade efter vetenskapliga bevis för den nya däggdjursarten och kom över ett helt skinn och två skallar av okapin som skickades hem till naturhistoriska museet i London. Experter kunde då sluta sig till att det nya däggdjuret inte var en häst, utan en skogslevande giraff.

Finns bara på ett ställe i världen

Okapin finns bara på ett ställe i världen - i regnskogen i Ituri i den Demokratiska Republiken Kongo. Där lever den på höga altituder, över 1000 m, och besöker ofta flodbäddarna i regnskogen. Den påminner om en häst, men har större öron och är svart- och vitrandig som en zebra på frambenen och bakdelen av kroppen. Huvudet och halsen är vit-gråaktig. Resten av kroppen är brun- eller vinrödfärgad med en sammetsliknande päls. Detta utseende tror man har utvecklats som kamouflage i den täta vegetationen. Honorna är lite större än hanarna och är i snitt 1,5 m höga och 2,5 m långa. De väger mellan 200-250 kg. Okapin har en lång, svart tunga som är anpassad till dess föda som består av knoppar, blad och skott från ett hundratal olika träd och buskar av vilka många är giftiga för människan. Okapin äter också en svavelrik lera som finns invid flodstränderna i skogen.

Okapi Faunal Reserve Epulu River, Ituriskogen i Demokratiska republiken Kongo 

© James W. Thorsell / WWF-Canon

Solitärt däggdjur

Okapin är ensamlevande och har ett flera kvadratkilometer stort, överlappande revir. Individtätheten är ca 0,6 individer/km2. Okapin umgås bara med andra individer under parningstiden och hittar då dessa med hjälp av doftsignaler. 
Ungdjuren har en repertoar av olika ljudsignaler, som host- och visselljud samt bräkanden. De vuxna djuren ger inte ifrån sig så många ljud förutom under brunsten, då de utstöter mjuka hostanden. Honan är dräktig i mer än ett år, ca 440 dagar. Ungen är fullt utvecklad efter ca tre år och i fångenskap kan okapin bli ungefär 30 år.

Återupptäckten

År 2006 återupptäcktes okapin av en slump i Virunga Nationalpark, som ligger i Ituriskogen, då en grupp representanter från naturvårdsorganisationer, nationella naturvårdsmyndigheter och lokala spårare var ute i parken för att observera skogen och dess arter. Okapin hade inte observerats i parken sedan 1959, vilket kan ha att göra med att delar av Virunga har varit tillhåll för rebellgrupper under flera år. Detta har hindrat parkförvaltningen att undersöka området på ett tillfredställande sätt. Den svårgenomträngliga terrängen har också hindrat avverkning av skog och uppodling av mark vilket gjort att okapin kunnat leva i fred och föröka sig. Marc Languy i WWFs Östafrika Program säger ”Återupptäckten av okapin i Virunga Nationalpark är ett mycket positivt tecken. Trots stridigheter i landet har nyckelarter kunnat överleva i skyddade områden och dessa kan nu även börja öka i antal.” 

Vid den senaste uppskattningen av antalet okapier år 1996 beräknades populationen bestå av cirka 10 000-20 000 djur. Antalet kan dock idag vara mycket färre. Okapin klassificeras som nära utrotningshotad på IUCN:s lista över hotade djurarter i världen. 

Källa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    You gotta consider her a living person, that's it! You're either living or you're not. You ain't little, you ain't a girl, you ain't a boy, you ain't strong or smart, you're alive."— Charles   ...

  En Squitten är en katt med korta eller deformerade framben och normallånga bakben. Namnet är en blandning av squirrel och kitten eftersom katterna liknar ekorrar. Sjukdomarna som kan leda till Squitten är radial hypoplasia (underutvecklade under...

  Mantelbältan är det minsta bältdjuret och beskrevs för första gången 1825 av Richard Harlan. Den har små ögon, vitgul päls och ett ljusrosa skal. Den är aktiv på natten och lever ensam. Den äter insekter, maskar, sniglar och rötter. Mantelbältan...

  Har du en katt med onormalt många tår? Då kan du ha en katt med Polydaktyli en såkallad Skeppskatt. Normalt sett har en katt 18 tår, 5 där fram och 4 där bak men en skeppskatt kan ha så många som 28 tår. Det är vanligast för katter att ha Polyda...

  I USA har det spridits mycket bilder på en hummer som fångades i Maine, vad är så speciellt med just den här hummern? Den är 1 av 100 miljoner. För den har nästan inga färgpigment så pass att den kan liknas med albino. Orskaken? Forskare har ...