Svarthalsad svan (Cygnus melancoryphus) är en sydamerikansk vattenlevande fågel som tillhör gruppen svanar.

Svarthalsad svan är den minsta arten inom sitt släkte och väger som adult i genomsnitt 4,7 kg, är 114 cm lång och har ett vingspann på cirka 177 cm. Kroppen är vit, halsen och huvudet svart och näbben är gråaktig. Vid näbbroten har den en stor röd knöl där hanens är större än honans. Den har en vit ring runt ögat och ett vit ögonbrynsstreck som sträcker sig en bra bit bakom fågelns öga. Dess ben är rosa. Könen är lika men hanen är något större. Juvenilen har grå fjäderdräkt, svarta ben och svart näbb.

Den placerades tidigare som enda art i släktet Sthenelides men placeras idag tillsammans med merparten av alla svanar i släktet cygnus.

Den återfinns i sötvattensträsk, laguner och vid sjöstränder i södra Sydamerika. Den häckar i Patagonien, Tierra del Fuego och på Falklandsöarna. Den är en flyttfågel som drar norrut om vintern till Paraguay och södra Brasilien. Nationalparken Laguna Blanca i Argentina är ett skyddat område fär svanen. De våtmarker som skapades i och med jordbävningen i Chile 1960 som exempelvis naturreservatet Carlos Anwandter (Santuario de la naturaleza Carlos Andwanter) vid Crucesfloden har blivit viktiga områden för populationen.

Den är precis som sina närmsta släktingar svart svan och knölsvan (Cygnus olor) relativt tystlåten. Honan lägger i snitt sex ägg i ett bo byggt som en hög av vegetation. Födan består mest av växtdelar, insekter och fiskyngel. Precis som exempelvis doppingar bär båda föräldrarna ofta sina ungar på ryggen.

Eftersom arten har ett mycket stort utbredningsområde som uppskattas till 2 100 000 km² och världspopulationen uppskattas till mellan 26 000 och 100 000 individer, klassificeras den av IUCN som livskraftig (LC).

2004 och 2005 dog eller flyttade tusentals svarthalsade svanar i naturreservatet Carlos Anwandter på grund av utsläpp från en av Celco S.A:s fabriker som producerade trämassa. I augusti 2005 fanns bara fyra fåglar kvar från vad som förmodligen varit Sydamerikas största population på cirka 5000 individer.

Ett vanligt sätt att skriva det vetenskapliga namnet är Cygnus melanocoryphus, men detta är felaktigt då namnet ursprungligen av Molina behandlades som ett substantiv i apposition (och inte som ett adjektiv). Därför är det korrekta sättet att skriva namnet Cygnus melanocorypha.

Coscorobasvan (Coscoroba coscoroba) är till storleken den minsta arten bland svanarna men är trots detta en stor fågel med sin medelvikt på 4,2 kg, sin normallängd på 1 meter och ett vingspann på mellan 1,50-1,60 meter. Eftersom den bara är besläktad med de andra svanarna inom familjen Anatidae på långt håll placeras den som ensam art i släktet Coscoroba.

Coscorobasvanen har vit fjäderdräkt förutom toppen på de sex yttersta handpennorna som är svarta som dock sällan är synliga när fågeln inte sträcker ut vingen. I flykten är dock dessa svarta vingspetsar diagnostiska för arten. Dess ben och näbb är röda och könen är lika. Till formen påminner den mer om gäss än om de andra svanarna och den saknar också den svarta ansiktsteckning som andra vita svanar uppvisar.

Den häckar i Sydamerika från södra Chile och centrala Argentina till Tierra del Fuego och Falklandsöarna. Den är en flyttfågel som om vintern flyger norrut till centrala Chile, norra Argentina, Uruguay och sydöstra spetsen av Brasilien.

Den lever i träsk och laguner med mycket växtlighet där den främst lever av gräs och mindre vattenväxter, men även av musslor och sik.

Den har ett stort utbredningsområde på cirka 2 500 000 kvadratkilometer och världspopulationen uppskattas till cirka 10 000-25 000 fåglar och arten anses inte vara hotad och är därför klassificerad som livskraftig (LC).

Honan ruvar äggen medan hanen vaktar ungarna efter kläckningen på ett aggressivt vis mot predatorer.

Svart svan (Cygnus atratus) är en fågel i underfamiljen Anserinae bland andfåglarna.

Vuxna svarta svanar är 110 till 140 centimeter långa och väger 4 000 till 8 500 gram. Ben och fjäderdräkt är svart med en vit vingspegel. Näbben är röd och har en vit spets. Ögonens färg ligger mellan orange och ljusbrun. Den har ett vittljudande högt läte som hörs på långt avstånd.

Den svarta svanens ursprungliga levnadsområde är Australien och omliggande öar. Sedan mitten av 1800-talet finns den också på Nya Zeeland. I Europa förekommer ett fåtal förrymda svarta svanar som häckar. Svanen föredrar sjöar med sötvatten och bräckt vatten.

Den svarta svanen är en stannfågel och stannar i ett område med cirka 100 kilometers omkrets. Vid torra tider finns de i Australien vid laguner och kustlinjer.

Deras föda består huvudsakligen av vattenväxter och alger. Sedan tar de också gräs, frön och löv från vattennära träd.

Denna fågel häckar i stora kolonier och boet består av en hög av kvistar och vattenväxter. Bobygget används sedan varje år. Honan lägger fyra till åtta grönaktiga ägg. Hannen och honan ruvar gemensamt och efter fem eller sex veckor kläcks ungarna. Ungarna blir vårdade i cirka sex månader och efter två eller tre år är de könsmogna.

Den svarta svanen är landskapsdjur i den australiska delstaten Western Australia och förekommer även på delstatens flagga.

Kort förklaring:

Munchkin är en kattras med betydligt kortare ben till följd av akondroplasi, jämförbart med det genetiska anlag som förekommer i Taxar”Akondroplasi, definition”. Kattvänner är oense om ifall mutationen medför problem för katterna eller inte. Rasen är inte godkänd av SVERAK.

Kattrasen uppkom 1983 då en kvinna fann en extremt kortbent dräktig katt under en husvagn i Louisiana, USA. Den hade anlag för akondroplastisk dvärgväxt och hälften av ungarna var kortbenta, och man började avla fram katter av denna typ.

Namnet kommer från filmen Trollkarlen från Oz (1939)

Munchkin kattens vanliga färger är : Svart , Röd & Vit , Brun tigré , Sköldpadds-tabby & Vit , Sealmaskad. Väger oftast upp till 2-4 kg.

Mer information:

Varje katt älskare skulle berätta om glädjen i att ha en spinnande katt i knät efter en hård dags arbete! Katter är bland de mest kärleksfulla sällskapsdjur någonsin kunde ha i motsats till vad folk tycker om deras natur! Även om många människor är alltid på jakt för särskilda raser, personligen skulle jag vara nöjd med någon ras, storlek, form eller färg! Bland de många raser sett av katter, Munchkin katter är nya för denna kategori, men är höljt i kontroverser på grund av olika anledningar. Dessa lekfulla varelser är lika kärleksfull som alla andra katt och är ganska sällskaplig av naturen. Ta en djupgående titt på olika fakta om Munchkin katter och kontroversen om denna ras.

Beskrivning och beteende Munchkin Cats:; Munchkin katter sägs ha sitt ursprung från den domesticerade katten. Rasen är känd för sin lekfulla karaktär. Dessa katter är ganska sprallig och älskar att springa runt och jaga rörliga objekt. De är älskvärda som alla andra katt och även av social natur. Ibland Munchkin katter också visa lekfullhet visas av hundar, står de på sina bakre ben och helt enkelt titta runt! Dessa vänliga katter är därför ett paket av glädje att ha runt huset. Munchkin katter är lätt urskiljbara på grund av deras korta ben

Kontrovers som omger Munchkin Cats:; Munchkin katter sågs för första gången år 1983. Rapporter som nämns om en tjej som heter Sandra Hochenedel som kom över en kortbent katt hittades lever under en släpvagn. Katten som senare namngavs Blackberry, tillsammans med sina ungar, hade korta ben. Bortsett från denna händelse, var det många andra historier rapporterade om sådana kortbenta katter.

Kontroversen kring Munchkin katter är till stor del eftersom de anses vara “missbildade djur”. Experter tycka dessa katter kan få hälsoproblem om de uppföds medvetet, medan uppfödare håller sig till deras tro om dessa katter är en mycket vanlig ras. Det finns många problem i samband med godkännandet av Munchkin katter. Vissa katt register inte accepterar dessa djur som ras. Det noteras också Munchkin katter säkert kan vara korsningar med andra raser.

Grooming Vård av Munchkin Cats och Förhållande till människor:; Munchkin katter som trevlig och lekfull karaktär, älskar att umgås med människor. Om du har en Munchkin katt som husdjur, skulle du behöva för att du ge den mycket uppmärksamhet. De är också kända för att hoppa högt när det i en mycket lekfull stämning. Borsta Munchkin katt en gång i veckan, om det har kort hår. Å andra sidan, för långhårig Munchkin katter, skulle man behöva borsta dem två gånger i veckan för att reda ut håret. Dessa vänliga och intelligenta katter älskar också att bli omhändertagen. Munchkin katter älskar att apportera. Detta skulle garantera att du alltid är på tårna hela tiden!

Kom ihåg att alltid duscha massor av kärlek på ditt husdjur! Detta är det enda de behöver från sina ägare.

Källa

Vit är en väldigt ovanlig hästfärg som innebär att hästen har rosa skinn och vitt hår över hela kroppen och blå eller bruna/mörka ögon. Vita hästar föds vita och behåller samma färg hela livet.

I Sverige kallas vit ofta albino (även Cremello, Perlino, extrema skäckar och vissa Champagne färgade hästar kallas ofta albino). Detta stämmer inte, det finns inga rapporterade fall av äkta albino (som vit, fast med röda ögon) hos hästar.

Cremello är en vit häst med rosa hud och blåa ögon. Perlino kan ha en aning gulaktig päls och skäckar är fläckiga hästar. Ingen av dem är albinos.

Cremello

Perlino

Man ser ganska ofta till exempel albino ormar i fångenskap men finns i stort sett inte alls i naturen. Dessa albino ormar är framavlade i fångenskap och skulle alltså inte funnits kvar om de blivit kläckta i naturen. Normalt eller naturligt färgade ormar klarar sig bättre än till exempel en albino orm. En orm med avvikande färgfas är ett betydligt lättare byte för andra rovdjur, ormarna har då inget naturligt kamoflage och blir fort upptäckt.

Många uppfödare försöker få fram nya färger och mönster på djuren dels för att dessa djur betingar ett högre pris och dels för att det är spännande att få fram nya färger och mönster. En del fägfaser och mönster är genetiskt och och en del inte, dessa som är genetiskt avlar man fram vanligtvis genom selektiv inavel tills man har ett par av samma fägfas och sedan parar man dessa med varandra. Är det då en dominant gen blir alla ungar av dessa föräldrar lik sina föräldrar.

Man säger att en orm kan vara "het" (Heterozygot) för till exempel albinism och då menar man att om man har ett föräldrapar som båda är het för albinism men själva inte är albino blir en viss del av ungarna albino och en viss del inte, en del av dessa ungar som inte blir albino blir då het för albinism och en viss del är helt normala. Vilka som blir heterozygot vet man inte förrän dessa eventuellt parar sig med en annan som är heterozygot. Då blir det en viss del som blir albino och en del inte. Det finns en del som säljer djur som är het för en viss fas, köper man ett par av dessa så får man ungar som har den fas föräldrarna är het för, skulle man inte få det så är någon av föräldrarna eller kanske till och med båda föräldradjuren inte het för fasen säljaren utgett att den är. Av ett par djur som är het för till exempel albino ska man få en viss del albino och en viss del normalfärgade ungar.
Det finns dock en del faser som man ännu inte vet om de är genetiska eller inte däribland finns tigerpythons Calico fas som man kan se som en blandning mellan normalfärgade och albino djur. Det finns fortfarande inte belägg för att calico fasen är genetiskt på tigerpython.

Källa

I 35 år har Jonas Wahlström, 61, drivit Skansenakvariet. Men hans relation till Skansen är längre än så.

– Redan som åttaåring började jag skolka för att komma hit, säger han.

Resas reporter fick chansen att ställa djurfrågorna hon alltid funderat över.

Vad tror du är värst att bli dödad av, en krokodil eller haj?

– Jag skulle tro att det är bäst att bli dödad av en haj, för då förblöder man snabbt. Inget känns så kul men att bli sönderbiten av en krokodil är nog värst.

Vilket är det farligaste djuret för människan?

– Isbjörnar, krokodiler och i vissa fall stora hajar. Det allra farligaste för en människa att möta obeväpnad är en isbjörn. Krokodiler och isbjörnar äter glatt upp människor som frukost. Stora krokodiler är riktiga killers.

Jag är livrädd för katter, hur mycket kan en katt skada mig?

- Den kan klösa dig rätt bra, men inte döda dig precis. Jag har aldrig hört talats om någon som blivit dödad av en vanlig bondkatt.

Vilket djur är det mest rimligt att vara rädd för av katt, spindel eller kossa?

– Kossan för den kan stånga dig. Katten kan klösa och spindlar är fullständigt ofarliga i Sverige.

Är du rädd för något djur?

– Nej. Men isbjörnar, stora krokodiler och hajar ska man vara rädd att möta på nära håll.

Jag har hört att delfiner vinner i en kamp mellan delfinen och hajen, stämmer det?

– Delfinerna är snabba och kan ramma hajen genom sin hårda nos. Kommer den bara undan attacken, vilket den gör på grund av sin smidighet, vinner den.

Vilket djur är smartast?

– Listig som en räv, kan jag säga det eller? Nej, men människoaporna står högst i utvecklingen.

Och dummast?

– Strutsar är väldigt korkade.

Din bästa djurupplevelse någonsin?

– När de första dvärgsilkesaporna fick ungar i mitt kök, innan akvariet fanns.

Vilket är det farligaste landet i världen om man tänker djurmässigt?

– Det finns flest farliga giftormar i Australien.

Vad tycker du om leopardkläder?

– Om det är konstgjort är det inga problem, det är ju ett vackert mönster!

Om jag sätter på mig alla leopardkläder jag har och ställer mig på savannen, kan djuren tro att jag är en leopard då?

– Om du börjar krypa på alla fyra så kanske... De skulle nog bli mest förvånade att du gick på två ben men babianerna skulle nog föra ett väldans liv.

Källa #djur #aftonbladet 

Mitt favorit djur på Parken Zoo är tapirerna eftersom när jag var där igår stod några tapirer nära staketet så gick jag fram och hälsade och då nosade och slickade en på mig och var hur vänlig och söt som helst.

Tapirer ser lite underliga ut med sin långa, snabelliknande nos, tjocka kropp och pyttelilla svans. Kroppsformen är väl anpassad till den miljö de lever i ute i naturen. De är perfekt utformade för att tränga sig fram genom tät regnskog och de är även skickliga simmare. Den lilla snabeln är en förlängning av överläppen och näsan och används när tapiren försiktigt plockar löv och frukter.

Ingår i EEP

Låglandstapiren är en av fyra tapirarter, varav tre finns i Sydamerika och en i Sydostasien. Låglandstapiren är den enda av de fyra som anses ha en rimlig chans att överleva. De andra tre arterna är så fåtaliga att det är möjligt att hjälpen kommit för sent. Idag är skogsskövling och jakt de största problemen för låglandstapiren. De jagas för kött, skinn och för att de anses förstöra jordbruksodlingar.

På Parken Zoo arbetar vi aktivt med bevarande av låglandstapiren genom att medverka i det europeiska avelsprojektet för bevarande av arten samt att informera om tapirernas situation i naturen.

Tapirus terrestris

Storlek: Längd ca 180 cm, Mankhöjd 80 cm, Svans 5 cm
Vikt: 225 kg
Föda: Gräs, vattenväxter, blad, knoppar, kvistar och frukter.
Dräktig: 13 mån
Antal ungar: 1 st
Livslängd: 30 år
Biotop: Den täta undervegetationen i regnskogen.

Källa #Tapir #ParkenZoo