Inte nog med att krokodiler lurar strax under vattenytan i jakten på nästa munsbit. En ny studie från USA slår fast att de bitska djuren även kan klättra i träd.

Krokodilrädda bör ta sig en extra titt uppåt när de rör sig i områden som bebos av de livsfarliga reptilerna. En ny studie från University of Tennessee i USA, som undersökt krokodiler i Australien, Afrika och Nordamerika, har dokumenterat det som lokalbor skvallrat om i årtionden - att djuren kan ta sig 1,8 meter över marknivån genom att klättra upp i träd. En av forskarna i studien, Vladimir Dinets, säger att han till och med hört människor i krokodiltäta områden berätta om hur de skymtat krokodiler nästan nio meter upp i trädtopparna.

Reptilerna har visserligen inte tår och fötter som man förväntar sig av djur som klättrar, men forskarna har ändå sett hur mindre krokodiler tagit sig lodrätt uppför träden, medan större exemplar klättrat uppför sluttande grenar och stammar.

– De tar det långsamt. Till slut når de fram, säger Dinets.

Forskarna tror att krokodilerna dels är ute efter att få en överblick, dels att de vill komma åt solens värmande strålar.

De nya rönen ska läggas till fjolårets upptäckt att krokodiler medvetet placerar kvistar och grenar på nosen för att locka till sig fåglar som bygger bon. (x)

Visste ni att det finns en broms döpt efter Beyoncé?

Bromsen kallas även Bootylicious Fly. Den hittades första gången 1981 i Australien men blev officiell 2011. Den döptes efter Beyoncé pga sin guldiga bak. 

"Hairy frogfish" är ett av havets riktiga original. Fisken "går" nämligen på botten med fenor som liknar fötter. Dessutom har den ett maskliknande utskott i pannan som den lockande viftar framför sina bytesfiskar. (x)

Ungerskt ullsvin (på ungerska Mangalica) är en gammal ungersk svinras som även kallas ungerskt locksvin. Rasen är känd för sin unkna lukt och päls.

Ungerska ullsvinet är framavlat från äldre ungerska svinraser, som Bakonyi och Szalontai, som korsades med Šumadija från Serbien och senare med andra raser som Alföldi eller kroatiska Šiška och Syrmien.

 Framavlingen skedde i Ungern under första halvan av 1800-talet. Efter andra världskriget, under kommunismen, när de stora statliga kombinaten och jordbrukskollektiven prior
iterade stordrift höll rasen på att försvinna. Efterjärnridåns fall 1989 har den fått förnyat intresse. Den är även populär i Spanien där den hålls för att producera serranoskinka.

Det ungerska ullsvinet kännetecknas av sin rikliga och lockiga hårrem, som kan vara svartaktig eller ljusare vetefärgad, i sällsynta fall även något rödaktig. Den kraftiga pälsen skyddar djuren mot vädret och rasen är också mycket härdig för att vara en tamgris. Ullsvinet använder som andra grisar sitt tryne till att böka i jorden. Griskultingarna är randiga, precis som vildsvinets ungar.

Flygdrakar eller draködlor (Draco) är ett ödlesläkte i familjen agamer bland kräldjuren. De förekommer i Sydostasien.

Flygdrakar utmärker sig genom den spensliga, från sidorna hoptryckta, av tegelliknande fjäll täckta kroppen. De har en lång stjärt. Den främsta egenskapen är en halvmånformig, uttänjbar hud, som hålls utspänd av åtta starkt förlängda revbenspar och gör tjänst som fallskärm. Tack vare denna kan flygdrakar, som uppehåller sig i trädens toppar, göra stora språng, ända till 60 m längd. Det sker bara i riktning uppifrån och nedåt.

De praktfulla färgerna, som utmärker flera arter, finns troligtvis på grund av mimikry. Deras föda består huvudsakligen av små insekter.

Flygdrakarnas systematik är inte helt klarlagd. De utgör en artrik grupp, kanske "representerande en anmärkningsvärd radiering". Uppfattningarna om antalet arter varierar mellan över 40 och cirka 25. Vissa problem med att gruppera de filippinska varianterna i volans-gruppen talar för att just dessa är resultaten av en mycket hastig radiering, där alltså många arter skulle ha uppstått under en mycket kort tidrymd.

Ayam Cemani är en sällsynt höna som ursprungligen kommer från Indonesien.

Rasen härstammar från ön Java, Indonesien. Det importerades först till Europa 1998 av den holländska uppfödaren Jan Steverink. För närvarande hålls hönorna i Holland, Tyskland, Slovakien och Tjeckien. Det finns flera sorter av Ayam Cemani inklusive den Svenska Svarta Kycklingen. Man tror att Ayam Cemani kan också tidigare ha förts till Europa av holländska sjömän som hade många kontakter i både Afrika och Asien.

Fåglarna är helt svarta: svart fjäderdräkt med en grönaktig glans, svarta ben och tånaglar, svart näbb och tunga, svart kam och slör, svart kött och ben och till och med mörka organ. Tupparna väger 2-2,5 kg och hönorna 1,5-2 kg. Hönorna producerar 80 vita ägg med en lätt rosa nyans per år av 45 g vikt. 
Trots många rykten, är Ayam Cemanis blod inte svart (även om det är anmärkningsvärt mörkt).

Swedish Black Chicken

Den svenska svarta kycklingen fick omedvetet smeknamnet lilla VOC kyckling. Svenskarna antar att holländska sjömän importerade de från Moçambique till Sverige.

Hemicentetes semispinosus är en däggdjursart som först beskrevs av G. Cuvier 1798. Hemicentetes semispinosus ingår i släktethalvtanrekar, och familjen tanrekar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade.