Släcker du imorgon? Då ska du veta att även FN ger Earth Hour sitt fulla stöd. I den här videon berättar FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon varför FN tycker att manifestationen är viktig. "Genom att släcka deltar vi med en lysande målmedvetenhet för att agera mot klimatförändringarna. Runtom på jorden ökar de extrema väderförhållandena och skadar familjer, samhällen och ekonomier. Alla har en uppgift i detta..." Hör hela budskapet på Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=2qKjMtfsqY8

Isbjörnstitt i ryska Arktis

Årets WWF Earth Hour-bakelse ett bakverk som verkligen har miljöperspektivet i fokus. Det är en bärpaj som man bakar på ugnens eftervärme under en timme (gärna under själva Earth Hour). Den 23 mars i år släcker man alltså inte bara lampan kl 20.30 – man släcker ugnen också.

– Pajen är jordnära och opretentiös, men smakar gudomligt gott i all enkelhet. Ingen ström behövs för att tillverka den. Man använder helt enkelt den värme som finns kvar från ett tidigare brödbak eller middagens gratäng eller liknande. Degen blandar man så klart för hand så inte heller här behövs någon extra ström, säger skaparen Sèbastien Boudet.

Här hittar du receptet och lite längre ner på sidan ger Sébastien dig några miljösmarta tips o tricks. Använd så mycket ekologiska ingredienser du kan när du bakar pajen.

Mördegen:

80 g äggulor (ca 4 stycken)
160 g råsocker (ca 2 dl)
200 g stenmalt dinkelmjöl (ca 3,5 dl)
25 g skrädmjöl (Mjöl på rostad havre) Kan ersättas med 25 g av mjölet ovan. (Knappt ½ dl)
5 g bakpulver (1 tsk)
200 g osaltat smör
2 nypor oraffinerat havssalt

Fyllningen:

500 g blandade bär och frukter
60 g råsocker (knappt ½ dl)
Zesten (det yttersta skalet) av en ekologisk citron
Juicen av citronen
En vaniljstång
100 g grovhackade mandlar

Så här gör du: 

1. Ugnen är på 250°C och gärna utrustad med en baksten. Ni kanske bakar ett bröd eller en god gratäng innan, för tanken är att baka pajen på eftervärmen och på så vis spara på energi för själva pajbaket.

2. Sikta mjölet i en stor skål.

3. Låt smöret vara kylskåpskallt och skär det i mindre kuber. Använd händerna och finfördela det i mjölet till ett fint, torrt puder. Detta är hemligheten bakom en lyckad mördeg som bara smälter i munnen.

4. Blanda sockret, saltet och bakpulvret och blanda ner det i mjöl/smörmixen.

5. Separera dina äggulor och blanda i dem med handen tills degen känns slät och fin. Den ska kännas ganska kladdig och mjuk. (Spara äggvitorna i en liten tät burk och använd till något annat, de håller sig i kylen flera dagar och blir bara lättare att vispa!)

6. Ta fram bären/frukterna och blanda dem med sockret, citronzesten, juicen, de grovhackade mandlarna och innanmätet från en vaniljstång (spara skalet från vaniljstången till att koka en vaniljsås eller göra glass).

7. Klä in pajformen med bakplåtspapper som du har klippt lite större än själva formen. Ta det mesta av pajdegen (resten ska användas som ett ”lock” på pajen) och sprid den jämnt i formen med hjälp av dina fingrar. Glöm inte att även göra en liten kant så att det hela ser ut som en pajform. Om det känns svårt kan man ta ut pappret och använda en kavel men då är det viktigt att kyla ner mördegen och mjöla den lite så att det inte blir för kladdigt!

8. Häll i bär/fruktblandningen i pajen.

9. Kavla ut den sista biten mördeg på ett bit plastfilm, lika stort som själva pajen och lägg den som ett lock på pajen. Det gäller att vara lite snabb och på samma sätt som för formen kan man stoppa degen i kylen en liten stund om man tycker att det är svårt.

10. Ta bort plasten och stoppa in pajen i ungen. Öppna ugnsluckan så fort så möjligt för att inte förlora värme. Stäng sedan av ugnen!

Servera pajen med lite vaniljglass eller en liten klick vispgrädde… Ekologisk så klart!

Sébastien berättar – med miljön i tankarna:

I år är det 2013 och dags att ordna ett bakverk som verkligen har miljöperspektivet i fokus. Mitt förslag är en bärpaj som man bakar på ugnens eftervärme under 1 timme (gärna under själva Earth Hour).

Pajen är jordnära och opretentiös men smakar gudomligt gott i all enkelhet.

Ingen ström behövs för att tillverka den. Man använder helt enkelt den värme som finns kvar från ett tidigare brödbak , middagens gratäng eller liknande. Degen blandar man så klart för hand så inte heller här behövs någon extra ström.

Mördegen består av stenmalt mjöl av ekologiska spannmål, ekologiska ägg, råsocker, havssalt och ekologiskt smör.

Fyllningen gör man med frukter och bär man har i sin frys. Ta ut bären/frukten från frysen dagen innan och lägg dem i en djup tallrik längst upp i kylen: På så sätt sparar man energi eftersom de frysta bären "avger" kyla och avlastar själva kylen. Andra ingredienser är mandlar, vanilj och citron (på citronen använder man både skalet och saften)

Tips och tricks:

Använd en så tunn form som möjligt! Gärna i tunn plåt/aluminium. Är formen för tjock krävs mycket mer värme för att grädda pajskalet, då räcker det inte med eftervärme.
Återanvänd ett bakplåtspapper och lägg i pajformen. Det gör det lätt att forma mördegen och det går lättare att ta loss pajen ur formen. På så sätt behöver man inte heller ha en teflonbehandlad form eller smörja den med smör.

Jag använder en baksten för att göra min ugn effektivare. Det kan till exempel vara en gammal (rengjord) tegelsten. Den samlar upp värme och hjälper till att hålla ugnen varm längre.

Utrustning:

En pajdeg i plåt, ett redan använt bakplåtspapper, en våg, en sikt till mjölet, en stor skål, en mikroplane (zestverktyg), en liten kniv till vaniljen och en träslev för att röra fruktfyllningen.

Den kanadensiska staden Vancouver koras idag till Global Earth Hour Capital 2013 för sina innovativa klimatåtgärder och engagemang för att skapa en hållbar och attraktiv stadsmiljö för invånarna.

Utmärkelsen delas ut idag på konferensen Earth Hour City Challenge Award Ceremony i Malmö. Staden vann också i klassen ”People's Choice” där människor röstat fram sin favoritstad ur klimatsynpunkt på nätet.

– Juryn anser att Vancouver är världsledande på klimatsmart stadsutveckling, vilket är särskilt imponerande med tanke på Kanadas låga nationella ambitioner på klimatområdet, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén.

Vancouver, som ligger mellan Stilla havet och Klippiga Bergen, har trots fördubblad folkmängd de senaste 25 åren klarat tillväxten smidigt, bland annat genom att inte satsa på bilen som det självklara transportmedlet. Exempelvis har staden byggt 245 km cykelvägar och mängden cyklister i staden ökade med 35 procent mellan 2008 och 2011.

Vancouver har också inlett ett innovativt arbete med lokalproducerad förnybar energi. Vissa områden ska ställa om energisystemen för att minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent till 2020. Det bidrar till omställningen mot en 100 procent förnybar framtid de kommande decennierna. Antalet gröna jobb ska fördubblas.

– Staden har en övergripande helhetssyn inte minst när det gäller matförsörjning och energi. Till exempel ska alla byggnader vara koldioxidneutrala år 2020 och invånarna ska göra 50 procent av sina resor med cykel eller kollektivtrafik. Det innovativa helhetstänkande har vägt tungt, säger Carina Borgström-Hansson, expert ekologiska fotavtryck på WWF.

Uppsala vann den svenska delen av klimatutmaningen och utsågs den 12 mars till Årets svenska Earth Hour-stad 2013. Staden prisades bland annat för sitt innovativa arbete med Klimatprotokollet och sin satsning på energismarta och förnybara bränslen inom transportsektorn.

De övriga nationella klimatstäderna som koras idag är Forlì i Italien, New Delhi i Indien, Oslo i Norge och San Francisco i USA.

Under den näst sista dagen på CITES-mötet i Bangkok togs ett historiskt beslut som innebär att fem hajarter som fiskas kommersiellt får en striktare handelskontroll – och ett erkännande om behovet av skydd. Ett viktigt beslut och inte minst är en viktig markering för att stävja en del av det oetiska hajfensfisket. Idag dödas miljontals hajar, fler än vad som föds – en rovdrift vars främsta orsak är efterfrågan på hajfenor i Asien.

Regeringarna vid CITES-mötet (Konventionen om internationell handel med vilda djur och växter) i Bangkok har bekräftat att de står bakom ett starkare skydd för tre hajarter – hammarhajar, sillhaj (håbrand), oceanlevande vithaj – och två arter av mantor (planktonätande rockor). Hajarna och rockorna listades på CITES Appendix II i syfte att reglera den internationella handeln mot en mer hållbar nivå.

– Vetenskapliga fakta har segrat över politiska beslut där fiske på både hajar och rockor trots långsam förökningstakt och risk för utrotning har tillåtis utan närmare reglering. Beslutet är även ett erkännande av att även fiskar är en grupp arter som behöver skydd, säger Inger Näslund, expert fiskefrågor på Världsnaturfonden WWF.

Det här efterlängtade beslutet om en reglering av handeln med hajar och rockor genom CITES visar att världens regeringar kan ta viktiga beslut för att behålla en hälsosam havsmiljö med biologisk mångfald – och därmed säkra fiskresurser som föda även för framtida generationer.

– För att skydda andra kommersiellt fiskade men hotade marina arter på både nationell och internationell nivå hoppas vi att även få se liknade beslut i större omfattning framöver, säger Mats Forslund.

Att hajarterna upptas på Appendix II innebär att handeln kontrolleras och att det krävs olika typer av CITES-tillstånd för att handla med dem. Handeln är bara tillåten om den sker på ett uthålligt sätt.

Blåssäl – en lustig figur som tvingas växa upp snabbt

Den underligaste sälen i Arktis är utan tvekan blåssälen, eller klapmytsen som den också kallas. Den har en grå, blå och svart päls. Honan föder sin enda unge ute bland lösa isflak. Hitkommer få isbjörnar och jagar, dels för att det är för långt söderut men också för att det ofta vill ha lite mer fast is att jaga på. 

Ungen får di i endast fyra dagar, vilket är världsrekord bland däggdjuren i kortast digivningsperiod. Därefter ser mamman aldrig mer sin unge. Men, under dessa fyra dagar lämnar hon aldrig ungens sida och pumpar över enormt rik bröstmjölk, som nästan kan jämföras med smör. Ungen ökar under de här fyra dagarna från 5 till 20 kg!

Namnet blåssäl hänvisar till hannens underliga parningsbeteende. För att imponera på honorna blåser han upp en röd ballong som kommer ut ur ena näsborren. Tyvärr har klapmytsen varit utsatt för hård kommersiell jakt och det verkar som om de har minskat kraftigt i antal.

Filmklippet här visar blåssälens lustiga parningsbeteende:http://www.youtube.com/watch?v=ZPFkmwo8DQU

Vill du hjälpa blåssälen och andra arter i Arktis? Som Isbjörnsfadder bidrar du till vårt arbete för att stoppa klimatförändringarna och skydda hotade djur i Arktis:www.wwf.se/bli-isbjornsfadder