Ett babianmysterium har inträffat på ett zoo i Holland.

112 apor har sedan i måndags suttit näst intill okontaktbara i sin inhägnad.

Zoologerna är förbryllade och ingen tycks kunna svara på varför.

Ett gäng livliga babianer på Emmen Dierenpark i norra Holland har genomgått en mystisk förvandling.

Plötsligt, utan någon synlig anledning, fick hela gruppen panik och hamnade i trauma.

– Det hände sent på måndagen. De blev hysteriska och började bete sig märkligt, förklarar zoologen Wijbren Landman för AFP.

De 112 aporna vände ryggen mot besökarna och har sedan måndagen varit närmast apatiska.

– På tisdagen och onsdagen har de bara suttit på marken eller i träden. De rör sig knappt och äter inget.

En av teorierna: Såg ett ufo

Enligt djurparken har just den här gruppen med apor reagerat på det här viset tre gånger tidigare. Ett beteende man inte sett någon annanstans i världen. Zoologerna är förbryllade och kan inte förklara babianernas plötsliga panik och rädsla.

Landman menar att flera teorier kring apornas beteende diskuterats, men att ingen håller.

– Den galnaste var väl att de sett ett ufo, säger han till AFP.

Mot slutet av veckan har flera individer i gruppen sakta men säkert börjat äta igen.

– Ett par av dem har ätit lite äpple, och vi försöker ge dem djurfoder med vitaminer och mineraler.

Samtliga babianer är födda i fångenskap och lever på en ö mitt i djurparken.

Källa

WWFs Tigerfilm på bioNu visas vår tigerfilm på bio igen! 
Visste du att den vann publikens pris hos SF i våras? 

Vi är naturligtvis glada för att biobesökarna blir engagerade av vår film. Det är viktigt att fler får veta hur allvarlig situationen är för den vilda tigern.

Men du behöver inte gå på bio för att se filmen, du kan se den här på Facebook också. Vad tycker du om filmen?

Pygmé-sjöhästar är oftast kortare än 2 cm och har färger och former som liknar deras omgivning. Denna lilla sjöhäst smälter effektivt in i en färgglad hornkorall. Eftersom de är så svåra att se tror forskare att det finns flera arter av pygmé-sjöhästar som ännu inte har upptäckts.

Källa

Det är inte ett lejon, inte en tiger. Inte ens en liger.

Det är en korsning av en korsning – en liliger.

De tre små honungarna har nu börjat utforska världen med stapplande steg.

Pappa Sam är ett afrikanskt lejon. Mamma Zita är en korsning mellan ett lejon och en tiger – en liger.

Förra året fick de sin första unge på djurparken i ryska Novosibirsk. Liligern Kiara – en korsning av en korsning.

Och i maj fick paret sin andra kull med ungar: Tre små liligerhonor.

Några månader gamla har de nu vuxit tillräckligt för att kunna börja utforska sin omgivning, rapporterar AP.

”Sensationsmakeri”

Även om de är söta finns det kritik mot fenomenet att korsa kattdjur.

Djurexperten Jonas Wahlström tycker att det är oetiskt.

– Det är inte så seriöst att hålla på och korsa. Det är sensationsmakeri. Inga seriösa djurparker skulle komma på tanken att korsa tigrar och lejon bara för att få publicitet, säger djurexperten.

Jonas Wahlström har besökt djurparken i Novosibirsk. Han säger att de är specialiserade på kattdjur – men han hade aldrig hört talas om liligern.

Älgar och kronhjortar håller sig

I Sverige tror han aldrig att någon park skulle få för sig att korsa kattdjur.

– Kolmården har både lejon och tigrar men det skulle aldrig falla dem in att försöka korsa dem. Det är oetiskt.

Kan det inte hända i naturen?

– Nej, i naturen kan det aldrig hända. Lejon finns i Afrika och tigrar i Asien. Det finns visserligen en liten population av asiatiska lejon i Indien, men i de områdena finns det inga tigrar.

Och om de nu skulle passera varandra tror inte Jonas Wahlström att de skulle sätta igång och para sig.

– Det förekommer inga korsningar mellan älgar och kronhjortar i Sverige även fast de dyker på varandra hela tiden.

Källa

KANADA. Detta klipp är taget i skogarna i Kanada och visar vad björnarna håller på med när ingen ser dem.

Det här gänget bestående av grizzlybjörnar har skoj med ett träd. Det kan vara så att det verkligen är ryggen som kliar eller så har björnarna bara kul.

Det börjar med en björn, men sedan kommer flera och hakar på.

Anledningen till att det finns kameror uppsatta är för att hjälpa personalen på parken Alberta Parks att lära sig mer om björnar och andra djur, skriver Metro.

Titta på klippet här:

Svarthalsad svan (Cygnus melancoryphus) är en sydamerikansk vattenlevande fågel som tillhör gruppen svanar.

Svarthalsad svan är den minsta arten inom sitt släkte och väger som adult i genomsnitt 4,7 kg, är 114 cm lång och har ett vingspann på cirka 177 cm. Kroppen är vit, halsen och huvudet svart och näbben är gråaktig. Vid näbbroten har den en stor röd knöl där hanens är större än honans. Den har en vit ring runt ögat och ett vit ögonbrynsstreck som sträcker sig en bra bit bakom fågelns öga. Dess ben är rosa. Könen är lika men hanen är något större. Juvenilen har grå fjäderdräkt, svarta ben och svart näbb.

Den placerades tidigare som enda art i släktet Sthenelides men placeras idag tillsammans med merparten av alla svanar i släktet cygnus.

Den återfinns i sötvattensträsk, laguner och vid sjöstränder i södra Sydamerika. Den häckar i Patagonien, Tierra del Fuego och på Falklandsöarna. Den är en flyttfågel som drar norrut om vintern till Paraguay och södra Brasilien. Nationalparken Laguna Blanca i Argentina är ett skyddat område fär svanen. De våtmarker som skapades i och med jordbävningen i Chile 1960 som exempelvis naturreservatet Carlos Anwandter (Santuario de la naturaleza Carlos Andwanter) vid Crucesfloden har blivit viktiga områden för populationen.

Den är precis som sina närmsta släktingar svart svan och knölsvan (Cygnus olor) relativt tystlåten. Honan lägger i snitt sex ägg i ett bo byggt som en hög av vegetation. Födan består mest av växtdelar, insekter och fiskyngel. Precis som exempelvis doppingar bär båda föräldrarna ofta sina ungar på ryggen.

Eftersom arten har ett mycket stort utbredningsområde som uppskattas till 2 100 000 km² och världspopulationen uppskattas till mellan 26 000 och 100 000 individer, klassificeras den av IUCN som livskraftig (LC).

2004 och 2005 dog eller flyttade tusentals svarthalsade svanar i naturreservatet Carlos Anwandter på grund av utsläpp från en av Celco S.A:s fabriker som producerade trämassa. I augusti 2005 fanns bara fyra fåglar kvar från vad som förmodligen varit Sydamerikas största population på cirka 5000 individer.

Ett vanligt sätt att skriva det vetenskapliga namnet är Cygnus melanocoryphus, men detta är felaktigt då namnet ursprungligen av Molina behandlades som ett substantiv i apposition (och inte som ett adjektiv). Därför är det korrekta sättet att skriva namnet Cygnus melanocorypha.