Om jag får säga det själv tycker jag att de inte tar särskilt bra hand om tigrarna efter det som hände med de vita tigrarna och när jag var där igår var den en som vandrade fram och tillbaka och en som ville gå igenom någon slgas port. De såg väldigt uttråkade ut.

Sumatratigern är en smidig katt som har lätt att röra sig i tät vegetation. Tigrarna jagar mest i gryning och skymning men kan också jaga under dagen. Deras ränder gör att de är väl kamouflerade när solstrålarna som skiner igenom trädkronorna bildar mönster vid marken. Detta underlättar vid jakt, då bytesdjuren inte upptäcker tigrarna förrän det är för sent. Sumatratigern är den underart av tiger som är mest djupgul i färgen och har de smalaste ränderna.

Ingår i EEP

Idag finns det mellan 200 och 250 sumatratigrar kvar i det vilda och de finns bara på ön Sumatra i Indonesien. Illegal jakt är ett stort hot och tigern jagas tyvärr fortfarande trots att den är fridlyst. På Sumatra har man också enorma problem med att skogar avverkas och ersätts med plantage för till exempel produktion av palmolja. Skogsskövlingen innebär att sumatratigerns hem försvinner, bytesdjuren försvinner och tigern blir ett lätt offer för tjuvjägare. Vi kan alla vara med och bromsa skogsskövlingen, exempelvis genom att låta bli att köpa produkter som innehåller palmolja!

Sumatratiger

Panthera tigris sumatrae

Storlek: Längd 270-310 cm, Mankhöjd 90 cm
Vikt: 100-260 kg
Föda: Större och mindre däggdjur och fåglar.
Dräktig: 103-110 dygn
Antal ungar: 2-4 st
Livslängd: 15-20 år
Biotop: Från tropisk regnskog till tempererad blandskog

Källa

#Tiger #Tigrar #ParkenZoo

Den lilla charmiga asiatiska klolösa uttern är världens minsta utter. Trots sitt namn har arten faktiskt klor, men de är mycket mindre än hos andra utterarter. Inte heller simhuden är lika väl utvecklad som hos andra uttrar. Uttrarna lever i familjegrupper med mamma, pappa och ungar i olika åldrar. Mamman och pappan delar på skötseln av ungarna.

Utrotningshot: Sårbar(VU)

Den asiatiska klolösa uttern älskar att gräva i leran vid floder och sjöar för att leta upp krabbor,
musslor och andra godsaker som kan gömma sig där. Utterfamiljen spenderar all tid tillsammans och när de inte letar mat leker de, putsar varandra eller ligger bara och njuter i solskenet.

Över hela Asien sker skogsavverkning som leder till att floder och kärr försvinner. Många områden dräneras och omvandlas till jordbruksmark och större vattensystem omvandlas för odling av fisk och jätteräkor. Det leder till ytterligare bekymmer eftersom uttrarna anses som skadedjur om de vistas i närheten av fiskeodlingarna.

På Parken Zoo arbetar vi aktivt för att bevara den klolösa uttern genom att föda upp och sköta dem på ett sätt som låter dem behålla sina naturliga beteenden och drifter. Dessutom sprider vi information om vad vi i Sverige kan göra för att rädda de asiatiska klolösa uttrarna. En mycket viktig del i detta är vårt konsumtionsmönster. Om vi alla tänker på att det vi väljer att köpa i affären kan ge förödande konsekvenser i naturen kan vi alla hjälpas åt att ge de klolösa uttrarna och många andra arter en framtid ute i naturen.

Aonyx cinerea

Längd : 45-61cm

Vikt: 1-5 kg

Föda: krabbor, musslor, fisk, amfibier, reptiler och små däggdjur

Dräktighet: ca. 60 dygn

Antal ungar: 1-7 st

Livslängd: ca 15 år

Biotop: Långsamt rinnande vatten som är ganska grunt, ex. kärr, träsk, floder, sjöar och risfält

Utbredning: Nordvästra Indien, södra Kina, Sumatra, Borneo, Java, Indonesien och Filippinerna

Källa #Utter #ParkenZoo

Fiskarkatten kastar sig glatt ner i vattnet och fångar sina byten – och som namnet avslöjar lever den främst av fisk.

De senaste åren har antalet fiskarkatter i det vilda minskat drastiskt. Från att ha varit ett vanligt förekommande djur har arten nu minskat så mycket att forskare inte ens lyckas fånga dem på bild vid så kallade ”kamerafällor” där förbipasserande djur fotograferas automatiskt. Man vet alltså inte idag hur många fiskarkatter som egentligen finns i naturen.

Förstörelsen av mangroveskogar och våtmarker i Asien leder till stora problem för många djur. Vi kan vara med och rädda dessa djur genom att exempelvis sluta äta jätteräkor eftersom odlingen av jätteräkor är en viktig orsak till exploatering av mangroveskogarna.

Parken Zoo medverkar i det europeiska avelsprojektet för bevarande av arten.

Prionailurus viverrinus

Längd : 65-85 cm

Vikt: Hanar: 11-12 kg, honor: 6-7 kg

Föda: Fisk, kräftdjur, grodor, ormar, fåglar, mindre däggdjur

Dräktighet: ca. 63 dygn

Antal ungar: 1-4 ungar

Livslängd: upp till 15 år

Biotop: Sjöar, floder, våtmarker och mangroveträsk

Utbredning: Södra och Sydöstra Asien såsom  Indien, Bangladesh, Sri Lanka, Java, Sumatra

Källa #Fiskarkatt #ParkenZoo

Hej jag var till Parken Zoo i Eskilstuna igår och jag tänkte lägga upp bilderna jag tog på djuren och fakta om dom från Parken Zoo's hemsida.

Visayavårtsvinet är ett fascinerande djur som man inte vet så mycket om, och det är få djurparker som har arten. Hanarna är större än honorna och arten har fått sitt namn av de vårtor som hanarna har i ansiktet. Under parningssäsongen får hanarna dessutom spretigt hår på huvudet och en man som kan vara över 20 cm lång. Då ser de nästan ut som rockstjärnor!

Idag vet ingen hur många visayavårtsvin som finns kvar i naturen men det är troligtvis inte mer än något hundratal. De största hoten är att deras livsmiljö försvinner då skogarna huggs ner samt att de jagas på grund av att de äter och förstör böndernas grödor. Politiska oroligheter och ekonomiska svårigheter bidrar också till att visayavårtsvinet är en av de mest akut hotade grisarterna idag.

Parken Zoo medverkar i det europeiska avelsprojektet för bevarande av visayavårtsvinen.

Sus cebifrons negrinus 

STORLEK: Hanar: längd 115-125 cm, Honor: längd 90-100 cm

VIKT: Hanar 35-40 kg, Honor 25-30 kg

FÖDA: Frukt, rötter, säd

ANTAL UNGAR: 1-4 st

LIVSLÄNGD: Upp till 21 år

BIOTOP: Regnskog på Filippinerna

Källa #Vårtsvin #ParkenZoo

Volontärarbetaren hade en dröm om att krama ett vilddjur. Trots varningar om risken att bli attackerad pussade hon lejonet – som då gick till attack och klöste sönder hennes ben. 

SYDAFRIKA. 18-åriga volontärarbetaren Lauren Fagen rengjorde en matningsbur för lejonen på Moholoholo Wildlife Rehabilitation Centre, när den hemska händelsen inträffade under måndagen.

När Fagen pussade lejonet Dumas päls genom gallret, fick lejonhanen tag i 18-åringens ben och började slita sönder det i stycken. En lejonhona fick syn på det hela och började även hon att slita i Fagens ben.

Kunde ha dött

18-åringen satt fast med sitt knä i lejonburen tills det att flera andra frivilliga studenter kom till hennes undsättning – och slog tillbaka lejonet med en sopkvast.

–  Jag visste inte att han kunde få igenom tassarna. Jag kunde ha dött eller förlorat ett ben. Det var ett mirakel att jag överlevde. Han kunde ha slitit loss huden och då hade jag dött av blodförlust, säger Fagen enligt brittiska Metro.

Blev varnad

Fagen mår efter omständigheterna bra och är lycklig att hon över huvud taget överlede. Totalt fick hon cirka tio köttsår på benen och på fötterna. Hon har både sytt och fått annan medicinsk behandling för såren. Fagen hoppas kunna lämna sjukhuset nästa vecka, men kommer att behöva ytterligare två veckors återhämtning innan hon blir återställd.

Djurcentrets grundare, Brian Jones, säger att volontärerna alltid varnas för risken att bli attackerade av djuren och att Fagen hade sig själv att skylla.

– Detta var relativt lindrigt – det är ett mirakel att det inte var värre. Hon kom hit och berättade för folk att hon ville krama ett djur, säger Jones enligt Metro.

Källa #Lejon